Bostadsbristen knäcker invandringsprojektet

Publicerad 26 mars av Markus Jonsson i Ledare

För tillfället ser det ut som att den skriande bostadsbristen i Sverige, till följd av den långvarigt storskaliga invandringen, är det som slutligen kommer att knäcka hela invandringsprojektet.


Igår kväll berättade SVT:s Uppdrag Granskning om 25-årige Samir från Syrien som sitter fast på ett asylboende i Vänersborg. Han behöver en bostad för att kunna ta del av Arbetsförmedlingens insatser. För att få tag i en bostad behöver han en fast inkomst, som han kanske skulle kunna få om han hade fått hjälp av Arbetsförmedlingen. Han sitter där han sitter tillsammans med 10 000-tals andra flyktinginvandrare eftersom det är hart när omöjligt att få tag på en bostad, för såväl invandrare som svenskar.

Enligt rådande konsensus beror detta på att det byggs för få lägenheter. Det är en bristande förklaring. I fjol påbörjades nästan 40 000 nya lägenheter – sett över tid en mycket hög siffra. Det är alltså inte byggtakten som är för låg. Det är efterfrågan på lägenheter som är för hög.

Får många så kallade nyanlända innebär detta att det enda sättet att ta sig vidare från sin flyktingförläggning är att köpa sig folkbokföring på en adress – där många andra också folkbokför sig – och därefter hyra in sig svart i en annan bostad. Bara på detta sätt får man rätt till etableringsersättning och kan ta del Arbetsförmedlingens hjälp. Det här är en ny typ av skumraskverksamhet som vuxit fram i kölvattnet av den stora invandringen.

I den svenska offentligheten behandlas problemen i skolan, med arbetslöshet, kriminalitet och bostadsbrist som helt separata, frikopplade från varandra och framförallt från invandringen. Det är därför inte konstigt att Uppdrag Granskning kan göra ett helt program som handlar om bostadsbristen utan att med ett ord nämna invandringens omfattning.

Inte blev det bättre av att efter programmet få lyssna till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och hennes företrädare Elisabeth Svantesson (M). De visade inga tecken på probleminsikt. Det är blott och enbart ”utmaningar” som ligger framför Sverige, var de överens om.

Det verkar som att politikerna är beredda att ta till nästan vilka metoder som helst för att hålla invandringsprojektet flytande ytterligare en tid. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) har tidigare flaggat för så kallade modulbostäder, något även borgerliga politiker för fram som en lösning. Boverket föreslog häromveckan att invandrare ska ges förtur till hyresrätter. Allt tycks numera vara är uppe på bordet. Allt utom att minska invandringen.

Att ens nämna invandringens omfattning är ett absolut tabu. Men omöjligheten att diskutera det reella problemet förstör i sin tur alla möjligheter att formulera realistiska lösningar. Vare sig regeringen eller Alliansen har en plan B. De verkar aldrig ens haft en plan A.

Så här kan det inte fortsätta. Som medborgare och innehavare av det här landet har vi rätt att kräva lösningsförslag som inte ignorerar elefanten i rummet.

Kopierat av

Thore Hult.

Asylboenden växer kraftigt

Publicerad 23 mars av Samtiden i Inrikes

På grund av den stora invandringen till Sverige tvingas Migrationsverket höja maxgränsen för hur många personer som tillåts bo på ett och samma asylboende från 200 till 650.

– Nöden har ingen lag. Vi kommer inte ställa någon på gatan, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, till Sveriges Radios Ekot.

Vare sig Migrationsverket eller de asylsökande tror att större asylboenden är en bra idé. Risken för konflikter och bråk väntas öka när fler asylsökande ska bo nära varandra. Migrationsverket medger att situationen inte är bra men vill samtidigt inte kännas vid problemen som skapas.

– Man kan inte tro att det är Migrationsverkets ansvar allt det som sker i samhället, säger Mikael Ribbenvik.

Kopierat av Thore Hult.

Nya skattemiljoner till tömda och konkurssatta asylbolag

Publicerad 24 mars av Samtiden i Inrikes

Trots höga marginaler och mångmiljonvinster har ägare till privatdrivna asylboenden tömt bolag på pengar och försatt dem i konkurs. Nu fyller Migrationsverket på med nya pengar efter att ägarna bollat över skulderna till separata bolag inom samma koncerner.

Enligt lag kan inte Migrationsverket utesluta ett bolag ur upphandlingsprocessen bara för att systerbolaget har skulder. Lagen tar endast hänsyn till det aktuella bolagets räkenskaper. Och nuutnyttjar en del asylentreprenörer bristen i regelverket.

Bolagen drar in stora summor på de tillfälliga asylboendena – upp till 288 000 kronor om året per rum, enligt en granskning i SR Ekot. Och detta ofta i stora anläggningar på landsbygden som inte sällan stått tomma fram till några år sedan.

När SVT granskade lönsamheten i höstas kom man fram till att för varje skattekrona som går till asylboendena så går ytterligare en skattekrona till ren vinst till de privata asylentreprenörerna. Och då har den första skattekronan redan, utöver själva boendet, täckt löner, arvoden och andra omkostnader.

När SR Skaraborg i oktober tittade närmre på sex asylboenden i sitt område, kom man fram till att dessa tillsammans hade redovisat vinster om ca 20 miljoner kronor under 2013.
Dessutom ägnar sig många offentligfinansierade bolag till avancerade bokföringsupplägg för att hålla nere vinsterna. Trots det är den redovisade vinstmarginalen i asylbranschen högre än de mest framgångsrika svenska industri- och IT-bolagen.

Men de höga marginalerna till trots töms alltså en del av asylbolagen på pengar och drar dessutom på sig skulder hos Kronofogden. Nya systerbolag kan då startas, som Migrationsverket inte kan utesluta vid nästa upphandling.

Kopierat av Thore Hult.